Inspiration - Filmerna
Hansson & Nilsson Löser Fallet är till stor del inspirerad av en mängd actionkomedier släppta under 80-talet, guldåldern för actionfilm. Årtiondet gav oss flertalet så kallade "buddy movies" där ett, ofta men inte alltid, omaka par jobbade ihop för att lösa fallet. Nedan presenteras några av de filmer som inspirerat boken som mest.
Dödligt Vapen (1987)
Mel Gibson och Danny Glover blev direkt ett klassiskt radarpar så fort de visade sig på filmduken i denna för tiden ovanligt mörka snutactionfilm. Gibsons karaktär Riggs lider av självmordstankar och Glovers karaktär Murtaugh vill bara spendera sina sista veckor som polis i lugn och ro innan det är dags för pension. Låt oss säga att det blir allt annat än lugnt när de ska lösa fallet med vad som vid en första anblick verkar vara ett självmord när en ung kvinna faller från en balkong rakt ner i ett biltak. Ju mer de nystar i fallet desto mer inser de att stora och onda krafter med mycket pengar och skjutvapen ligger bakom. Med manus av Shane Black haglar det oneliners, tuffa skurkar och tuffare hjältar i denna actionklassiker.
48 Timmar (1982)
Eddie Murphy var hetaste komikern i mannaminne och skulle äntligen göra filmdebut. Och vilken debut! Nick Nolte kliver in som gruffig, biffig och vrång snut som behöver hjälp av Murphys snabbkäftade, orädda och gatusmarta småbrottsling för att hitta ett gäng polismördare. Aldrig har väl en buddy movie varit så klockren som här. Murphy och Nolte väger perfekt upp varandras styrkor och svagheter som en mänsklig yin och yang i perfekt symbios. Tempot är högt, replikskiftena många och rappa och regissören Walter Hill håller det hela smutsigt och jordnära för en närmast dokumentär känsla utan att för den skull ducka för rejäla actionsekvenser när handlingen så kräver. Satte standarden för actionkomedierna under 80-talet.
The Adventures of Ford Fairlane (1990)
Filmen som kanske mer än någon annan inspirerat Hansson & Nilsson Löser Fallet. Tekniskt sett inte en 80-talsfilm då den släpptes 1990 men 80-talskänslan, stilen och looken är där i allra högsta grad. Andrew Dice Clay i huvudrollen som rock 'n' rolldetektiven Ford Fairlane är magiskt bra och pratar i princip bara i oneliners och vassa skämt. Allt är superduper over the top och regissör Renny Harlin var långt före sin tid visuellt vilket ledde till att filmen tyvärr inte blev den megasuccé den förtjänade att vara då det begav sig. Stor kultklassiker idag och utan den ingen Hansson och Nilsson.